M*A*S*H(1972 - 1983)
M*A*S*H var en amerikansk tv-serie, som var inspirerad av filmbolaget 20th Century Foxs film M*A*S*H (Mobile Army Surgical Hospital; på svenska Mobilt armékirurgisjukhus) från 1970 och baserad på boken, om ett gäng läkare och övrig personal på M*A*S*H 4077 i Korea under Koreakriget. Serien gick ursprungligen på det amerikanska tv-nätverket CBS från 17 september 1972 till 28 februari 1983 och består av 251 halvtimmeslånga avsnitt (några få avsnitt var en timme långa och det allra sista var ett långfilmslångt två och en halv timme långt finalavsnitt). Serien varade nästan fyra gånger så länge som det krig under vilket den utspelar sig.
Bakom kameran fanns bland dem, som var mest aktivt inblandade, Larry Gelbart (1972–1976), Gene Reynolds (1972–1977), Burt Metcalfe och senare skådespelaren Alan Alda. Signaturmelodin var Suicide Is Painless.
Precis som filmen kombinerade serien komiska inslag med ett mörkare antikrigsbudskap. Många av historierna under senare säsonger baserades på verkliga berättelser av hundratals verkliga M*A*S*H-kirurger, intervjuade av skaparna. Många har sagt, att serien verkade handla om Vietnamkriget (vilket fortfarande pågick när serien började), utifrån rollfigurernas attityder, snarare än Koreakriget. Seriens producenter har sagt, att den handlade om krig i största allmänhet.
Fastän serien ursprungligen var tänkt att ha en kollektiv huvudroll centrerades M*A*S*H kring Alan Aldas figur, Hawkeye Pierce, särskilt när andra av de ursprungliga figurerna försvann. Alda skrev och regisserade några avsnitt; dessutom stod Alda och Metcalfe med som seriens ”kreativa inspiratörer” (”creative consultants”) under senare säsonger. Seriens ton ändrades dramatiskt allteftersom tiden gick. Från början lade man största vikten vid de ”sanslösa” inslagen, men senare fokuserade man på mer seriösa ämnen och utveckling av figurerna; dock fanns både de seriösa och komiska sidorna med hela serien igenom. Aldas ökande inflytande både framför och bakom kameran ledde till att man bytte fokus, med mer seriösa ämnen. Mot slutet av serien ansåg en hel del av tittarna att dialogen hade blivit utsliten och de komiska inslagen en aning livlösa, men serien fick trots allt mycket höga betyg bland tittarna. Skådespelarna röstade för att avsluta serien efter den tionde säsongen, men CBS och 20th Century Fox erbjöd dem en förkortad elfte säsong, vilket gav möjligheten att ha en stor final.
Serien fick tre efterföljare (så kallade spin-offer); den kortlivade AfterMASH, som visade hur flera av seriens figurer återförenades på ett sjukhus i amerikanska mellanvästern efter kriget, den mer framgångsrika Trapper John, M.D. (vilken en domstol sedan avgjorde faktiskt var en efterföljare till den ursprungliga filmen) och ett pilotavsnitt till tv-serien W*A*L*T*E*R (en serie som aldrig producerades), där Walter ”Radar” O’Reilly (spelad av Gary Burghoff) blev polis.
